Hållbar utveckling

Det största problemet med dagens samhälle när det gäller hållbarhet inför framtiden är att det inte kommer att bli någon förändring om det inte blir ekonomiskt gynnsamt att göra det.

Fabrikerna i världen som genom deras produktion av varor skadar miljön gör det inte för att dem tycker om att försätta världen i ekologisk fara. människorna som driver dessa företag vill inte heller förstöra miljön och människorna som köper produkterna vill inte heller göra det. så om ingen vill förstöra miljön varför sker det?

För ett det är ekonomiskt gynnsamt att skada miljön. det är det som gör att köparen kan ha råd med produkten. genom det så kan fabriken betala sina arbetare samt kostnaderna för fabriken osv.

Artikeln jag valt heter Is Sustainable Development Viable? av Richard Matthews och den tar upp frågan om världen har råd med att fattigare länder får tillgång till bättre liv. Det faktum att västvärlden konsumerar mest resurser är redan ett problem för miljön. kommer jorden klara av när fler länder försöker att åstadkomma samma standard?

”For development to be truly sustainable, it must balance human welfare with the welfare of the planet. Sustainable development can avoid environmental degradation by integrating the environment into the economic system”

Det som artikeln tar upp här är det absolut viktigaste. att se till så att teknologin som gynnar både människan och planeten finns tillgänglig som ett ekonomiskt alternativ för de U-länder som försöker åstadkomma en bättre standard. Man kan inte stoppa progress men man kan forma den.

Att påpeka att något är dåligt för miljön hjälper inte utan det måste finnas en ekonomiskt gynnsam motivation annars så kommer dagens Utvecklande länder bara återskapa det som I-länderna redan varit igenom vilket kommer att vara en katastrof för miljön.

Dock gäller det inte bara utvecklande länder utan även att förändra I-ländernas sätt att konsumera.

Vårt projekt är ett bra exempel på hållbarhet. för pappershäftet med bläcket som gör introduktionsprogrammets nuvarande form involverar användningen av en dator, skrivare, papper och bläck, samt ljus för att se och att behöva skriva ut det igen om pappret går sönder eller måste uppdateras. vårt projekt involverar att du har en dator med tillgång till internet samt färre steg för att användaren ska få den information som de behöver brukandes mindre resurser överlag. det verkar kanske som en rätt liten sak. men allt som tillför till miljöförstöring är små saker som sedan inte verkar viktiga.

Att se till så att de kommande I-länderna får tillgång till resurseffektiva redskap är det viktigaste för att inte göra så att förändringarna vi i väst försöker göra blir ogjorda. men för att dessa verktyg skall finnas tillgängliga så måste de komma till ett pris som gör det gynnsamt att investera i. det är lätt att moralisera och att glömma bort att…

”profit for a company is like oxygen for a person. If you don’t have it, you’re out of the game. But if you think your life is about breathing you’re really missing something.”

För att miljövänlig progress ska hända så måste våra nuvarande maktstrukturer prioritera detta först. EU har redan  en detaljerad lista på hur de har tänkt att göra Europa miljövänligt

”Global competition for natural resources will intensify and put pressure on the environment. The EU can help reduce these pressures through its sustainable development policies”

Nu är det dags för resten av världen att också vara med.

Referenser

Is Sustainable Development Viable?

http://ec.europa.eu/europe2020/europe-2020-in-a-nutshell/priorities/sustainable-growth/index_en.htm

#dmh200h

Hållbart lärande och skolgång

Under föreläsnignen som tog plats den 16 april så fick jag och några andra som läst Bert Lambeir’s Education as liberation: The politics and techniques of lifelong learning (2005) chansen att diskutera innehållet i texten. vi verkade vara ganska eniga om att kunskapen att kunna lära sig är nog bland de viktigaste kunskaperna att veta i dagens samhälle.

Det jag vill fokusera på är hur skolans roll spelar in i livslångt lärande. personligen har jag aldrig riktigt gillat skolsystemets sätt att lära ut mest för att det involverar att någon ber dig att försöka att komma ihåg saker som du inte är säker på kommer vara dig till nytta i framtiden. Lambeir säger i sin text att vi är produkter av våra egna val och att det vi valt att lära oss är naturligtvis det som vi kan bäst. vilket gör det obekvämt för skolorna att förklara för ett barn varför något som inte är roligt är viktigt att lära sig.

Så hur kan skolan lära ut hur barn ska lära sig själva?

Det jag tror skulle fungera bäst är att problematisera något på ett sätt som blir engagerande. jag tror helhjärtat på John dewey’s teori ”learing by doing” där ideen att men lär sig bäst genom att göra det man ska lära sig. så jag tror på att ta med äpplen till mattelektionen och be barnen lösa ekvationer genom att fysiskt skära upp äpplena för att fördela dem rätt skulle vara mycket mer stimulerande än att ha allt skrivet på papper.

Jag vet själv hur väl det fungerar. Ett tillfälle under en naturvetenskaps lektion så fick vi möjligheten att smälta ner ett egg genom halsen på en flaska med hjälp av en tändsticka och jag tyckte det var så fascinerande att jag än idag kommer ihåg hur man gör och varför ägget reagerar så som det gör till värmen och fysiken som gör att ägget åker ner i flaskan istället för att ramla av toppen. och det finns många exempel på när jag och andra lärt sig genom att ha fått vara aktiva deltagare istället för passiva lyssnare.

Det jag föreslår involverar ju dock att göra varje lektion till en form av underhållning eller lek för barnen eller studenterna. Att locka dem till att lära sig själva så att barnen sedan vet hur man lär sig kommer att göra deras livslånga lärande mycket mer berikat.

I sin text säger Lambeir ”how can we be citizens of a rapidly changing world, if we are not capable of changing along with it?” – Bert Lambeir (2005). När skolfröknar klagar på att ungdomarna inte längre koncentrerar sig och måste då konfiskera barnen mobiler så kanske det säger mer om skolsystemets kunskap i att hålla barnens uppmärksamhet än det gör om barnens koncentrationsförmåga.

Det är både lätt och hyckleri att säga att barnen borde koncentrera sig mer på sina studier för att skolan ska inte vara ett lekhus och sedan inte göra något annat än att längta hem så man kan kolla på sin favorit serie.Men om skolorna inte är villiga att modernisera sig och när så mycket i barnens vardag tävlar om deras uppmärksamhet kan man  klandra dem när de väljer det som är kul att lära sig före något annat?

Referenser

https://www.marxists.org/archive/novack/works/1960/x03.htm

http://www.tandfonline.com/doi/citedby/10.1111/j.1469-5812.2005.00125.x#.VeCydfmqpBc

#dmhl

Kommunikation genom PR över reklam

Artikeln jag valde att läsa handlar om skillnaden mellan PR och reklam och att PR ofta är ett bättre sätt att göra reklam på än att använda sig av betald marknadsföring.

Artikeln går igenom hur PR ofta ses som mer trovärdigt  än reklam. inte för att reklamen nödvändigtvis ljuger men för att det finns ett antagande att personen som skrivit artikeln inte fått betalt för att prata om företaget eller produkten.Är det en känd medieprofil som publiken är väl bekant med så kan det verka som det personen säger inte är reklam som är betald utan som en vän till dig som rekommenderar dig något de själva gillar eller tycker något om.

PR är mer kostnadseffektivt, artiklar som pratar om ett företag brukar finnas på sidor som har en publik som redan konsumerar deras innehåll och aktivt söker sig till det som journalisterna säger. vilket gör att det är större chans att fler kommer i kontakt med företaget eller produkten.

PR ”varar” längre än reklam. En artikel om en produkt eller ett företag är lättare att komma ihåg än en reklam film. den emotionella investeringen som en läsare lägger ner i att läsa en hel artikel betyder mer än när en reklam film tvingar sig in i läsarens vardag.

Det negativa enligt artikeln är att man mister kontroll över det som kommer att stå eller sägas om en produkt eller företag. samt att det kan ses som manipulation att locka journalister att skriva om en genom speciella framföranden specifikt designade för att få folk att skriva om det.

Artikel ger också råd om hur man kan manipulera media för att generera positiv PR.

”Plan your publicity efforts just as carefully as you plan the rest of your business. You’ll be glad you made the effort when you see your company featured in the news-and when you see the results in your bottom line”

Inom vårt projekt har vi haft en diskussion om Hemsidan vi skapar till Nettbuss borde vara exklusiv till alla på Nettbuss eller om den borde vara offentlig. jag tycker att transparens är en bra policy. samt att det ger omvärlden ytterligare en chans att kanske komma i kontakt med företaget.

Men om jag frågar ”vad är det värsta som skulle kunna hända?” så blir svaret ”någon som ser sidan kommer att veta hur introduktionsprogrammet för att bli  busschaufför på Nettbuss ser ut” och det verkar bara kunna ge trygghet hos resenärerna och bra PR till Nettbuss enligt mig.

Enligt James E. Grunigs studie Excellence in Public Relations and Communication Management så kan det vara väldigt positivt med att offentliggöra information om sitt företag för att de som då är intresserade kommer att investera mer i företaget eller produkten via det tillgängliga materialet som kan generera PR

”a model of public relations that is based on research and that uses comminucation to manage conflict and improve understanding with strategic publics” – James E. Grunig (1992)

Referenser:

http://www.entrepreneur.com/encyclopedia/public-relations

https://books.google.se/books?id=RZKMAQAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=James+E.+Grunig&hl=en&sa=X&ved=0CCkQ6AEwAGoVChMIgJ2k3KjMxwIV6PFyCh01FwJB#v=onepage&q=James%20E.%20Grunig&f=false

#dmh200d

DMH200 Entreprenörskap av nödvändighet

På 40-talet i Amerika under andra världs kriget så skickades många män  iväg för att slåss mot nazisterna, detta skapade ett tomrum av arbetskraft inom många industrier som tvingade arbetsgivare att vända sig till den befintliga befolkningen för att kunna fortsätta.Detta betydde att kvinnor uppmuntrades att komma ut i arbetslivet i traditionellt maskulina jobb. och genom det så ändrades kvinnors uppfattning om vad dem fick göra och vad dem kunde göra  samhället.

Något liknande håller på att ske idag inom kvinnor och entreprenörskap i många delar av världen.

I en rapport skriven av Ingrid Verheul, André van Stel and Roy Thurik (2005) om kvinnliga och manliga tendenser inom entreprenörskap på den globala skalan så noterade dem att länder som Indien, Argentina och Brasilien hade högre antal kvinnor som startar egna företag än mer genomsnittligt utvecklade länder som Japan, Belgien och Ryssland.

Trotts att Sverige aktivt uppmuntrat främjandet av kvinnor inom entreprenörskap så har länder med mindre feministiska, politiska och kulturella agendor blivit mer framgångsrika med att ha kvinnor som faktiskt blir entreprenörer.

I deras text så hänvisar Ingrid Verheul, André van Stel and Roy Thurik (2005) att det kan bero på att kvinnorna som lever i fattigare och eventuellt mindre jämställda länder tvingas in i entreprenörskap för att deras lön inte täcker deras levnadskostnader och därmed ökar antalet kvinnor som blir entreprenörer i dessa länder mer.

Så kan man se det som något positivt att dessa kvinnor blir entreprenörer trotts att dem tvingas in i det av ekonomisk desperation?

Man skulle kunna se det som teknisk determinism, (Löwgren & stolterman) då är det faktum att det sker en ökning inom kvinnliga entreprenörer överhuvudtaget är viktigare än de underliggande anledningar till varför progress inom kvinnor och entreprenörskap sker.

Men varför väljer då färre I-lands kvinnor trotts att dem ofta har bättre förutsättningar att inte bli entreprenörer?

Ingrid Verheul, André van Stel and Roy Thurik (2005) spekulerar på att precis som på Amerikas 40-tal så har de fattigare kvinnorna trotts begränsade könsroller och sämre ekonomi inte tid eller pengar till att stanna inom deras samhälles könsramar, medan kvinnor från mer utvecklade länder har bättre möjligheter så har dessa kvinnor också råd med att finnas sig inom deras mindre restriktiva med ändå passivitets uppmuntrande könsroller som då kan bidra till att de inte vill vara entreprenörer.

För min egna del så känns det bra att fler kvinnor vågar sig ut på egen hand, det är dock synd att det inte nödvändigtvis är frivilligt. Men dem svårigheter som dessa kvinnor går igenom nu kommer nog att så många frön för framtidens kvinnor och bringa mer och bättre jämställdhet världen över.

 

Explaining Female and Male Entrepreneurship at the Country Level

Ingrid Verheul, André van Stel and Roy Thurik (2005)

http://poseidon01.ssrn.com/delivery.php?ID=596097013121103020067120002115127066031063059088049089096104019010025076064001082093089084051086115105087013064001002011068020020113092019088078008106078094096072068121127&EXT=pdf&TYPE=2

Design av informationsteknik – Jonas Löwgren och Erik Stolterman – 2004

#dmh200e

Reflektioner

Entreprenörsskap

Tweet:

 

”small businesses created just under one million jobs, or 78.9 percent of all new jobs.” http://onlinelibrary.wiley.com.ezproxy.server.hv.se/doi/10.1002/j.2168-9830.2009.tb01018.x/epdf  #DMH200E

 

Jag valde att läsa artikeln Entrepeneurship av Jack Mcgourty. Artikeln handlar om vikten att lära ut entrepenörsskap till studenter. Enligt McGourty (s.205) minskar mängden jobb stora företag och det är därför viktigt att börja uppmärksamma vikten av att lära ut entreprenörskap ut folk som kommer börja arbeta. McGourty backar upp sitt argument genom att visa statistik som till exempel:

 

“Entrepreneurship students were 11 percent more likely to own their own business immediately after graduation than non-entrepreneurship students. From a technology perspective, entrepreneurship students were significantly more likely to be involved in new product development, research, and development activities, and be employed in high-tech industries (Charney andLibecap, 2000).” (McGourty s.207-208)

 

Det är alltså viktigt speciellt i dessa ekonomiskt hårda tider för folk att vara förbredda att bli entrepenörer och skapa nya jobb samt arbeta med nyskapande. Det är min åsikt att McGourty påminner oss om en väldigt viktigt del av ett hälsosamt och ekonomiskt välmående samhälle. Jag tycker äveb att det är mycket intressant att små företag står för en så stor del av dem nya jobbtillfällen. Det stora antalet jobb småföretag skapar tyder i sig själv på vikten av att ha många entreprenörer

 

Nyhetsartikeln jag valde är skriven av Elias Andersson och handlar om ett antal personer som hjälper tiggare genom att göra dem till småföretagare i Gnosjö kommun. Dem plockar t.ex. bär, svamp och bakar bröd som tiggarna själva kan sälja för vinst. Det

 

Jag tycker verkligen om denna historien. Att hjälpa tiggare på detta sätt ger dem inte endast pengar utan även kunskap och kan ses som ett postivit och inspirande exempel för andra personer med ekonomiska svårigheter och folk med möjligheten att hjälpa dessa. Vilket vidare kan knytas till McGourtys artikel om vikten att lära ut entrepenörskap för att öka möjligheten till nya företag och jobb.

 

Källförteckning:

 

http://www.expressen.se/gt/har-far-tiggarna-hjalp-att-bli-entreprenorer/

 

http://onlinelibrary.wiley.com.ezproxy.server.hv.se/doi/10.1002/j.2168-9830.2009.tb01018.x/epdf

Kommunikation och PR i Digitala Medier.

 

Jag valde att ha ett openspace semenarie om Kommunikation och PR i Digitala Media. Jag försökte genast knyta detta till det projekt vi hade blivit tilldelade. Jag diskuterade därmed frågor som om det hade varit bra för Nettbuss att låta vår hemsida vara publik eller om den borde hållas gömd. Jag diskuterade även vikten av kommunikation mellan Nettbuss Kontor och dess förare. Mer specifikt diskuterade jag vikten av att använda sig av VDn i en välkomstfilm. Vi kom dock inte fram till något klart svar under openspace seminariet.

 

“80% av gångerna order ”public relations” används i artiklar är det i ett negativt sammahang.” http://www.sciencedirect.com.ezproxy.server.hv.se/science/article/pii/S0363811110000822 … #dmh200d

 

Artikeln jag läste handlade om folks perception av public relations. Jag tweetade en referens från den vetenskapliga artikeln. Enligt White (White, Park,s.320, 2010) används ordet “public relations” i artiklar oftast i ett negativt sammanhang. White menar på att folk på grund utav detta oftast ser public relations som ett verktyg för att manipulera sanning för egen vinning.

 

Enligt White är dock public relations inte negativt och borde inte anses vara det. White anser att istället att public relations är bra för samhället (Whit, Park s.320 2010). Vid vidare undersökning påstår White att medians negativa syn på public relations inte delas med den övriga befolkningen.

 

“Respondents disagreed that public relations is damage control, an attempt to hide or disguise something, or a non-substantive activity. There was no evidence of a second-level agenda setting effect between heavier use of media and adoption of the themes found in media, suggesting that variables other than media portrayal such as personal knowledge and experiences may affect how media frames are interpreted.” (White, Park s.323, 2010)

 

Jag finner det interesant att media är så kritisk till något som public relations, White frågade sina represpondenter frågor som:

 

“H1 Respondents will agree that public relations is as an organization’s attempt to hide or disguise something. H2 Respondents will agree that public relations is a non-substantive activity–just smoke and mirrors. H3 Respondents will agree that public relations is an attempt to advance a company’s own agenda. H4 Respondents will agree that public relations is damage control. H5 Respondents will agree that public relations is the same thing as publicity.” (White, Park, s.320 2010)

 

Dock håller inte represpondenderna med dessa hypoteser. Jag finner att dessa frågor är udda då jag ser public relations som ett verktyg. Ett verktyg organisationer kan använda för att gömma, maskera, ljuga och skaffa publicitet, och förmodligen skälet till att media oftast rapporterar om public relations i ett negativt ljus. Att säga att public relations är bra eller dåligt finner jag vara felaktigt utan tycker istället att kommunikation mellan organisation och kund/befolkning borde dömas från situation till situation.

 

Källförteckning:

 

Public perceptions of public relations, Candace White, Joosuk Park, 2010 Elsevier Inc

Tillgänglig online:

http://www.sciencedirect.com.ezproxy.server.hv.se/science/article/pii/S0363811110000822

Hållbar utveckling

Tweet:

 

“Policies that promote sustainability should aim to provide the best life for as many people as possible by doing more with less #dmh200h ”

 

Hållbar handlar inte endast om miljö utan att möjligheten att utveckla någonting under en lång tid utan det faller ihop. Detta kan handla om miljön, ett företag eller en mängd andra ämnen. Jag valde dock att läsa artikeln Sustainability: Sustain the future by doing more with less av Brian G. Fitzgerald.

 

The term sustainability originally conceived to meandoing more with less  is now used to describe development that meets current needs without compromising those of future generations (World Commission on Environment and Development Our Common Future, 1987). (Fitzgerald, 2013)

 

Fitzgerald påminner oss av vikten av hållbar utveckling och målet med hållbarutveckling. Ett av dagens miljöproblem är såklart att vi använder för många av jordens resurser vilket leder till en ohållbar utveckling. För att använda ett exempel så är överfiskning ett stort problem. Överfiskning gör det möjligt för fisknings industrin att konstant utvecklas utan regulation finns det inte någon övremängd fisk som får lov att fångas. Detta har dock gjort att fiskningsindustrin börjat lida då det blir svårare och svårare att fånga fisk något som med andra ord inte kan kallas hållbar utveckling.

 

Det gäller att vi tar hållbar utveckling på allvar nu, världens befolkning är stor och kommer att fortsätta öka många år i framtiden. För att generationer i framtiden också skall ha en ljus framtid kan det krävas att vi gör vissa uppoffringar.

 

En interessant utveckling på den positiva sidan är att efterfrågan av hållbart utvecklade produkter håller på att öka enligt verksamt.se (https://www.verksamt.se/starta/hallbart-foretagande). Detta tyder på att kunskapen om hållbarhet håller på att spridas och bli större och förhoppningsvis kommer vi se mer och mer av den är sortens produkter.

 

Källförteckning:

Sustainability: Sustain the future by doing more with less, Brian G. Fitzgerald, 2013

http://web.b.ebscohost.com.ezproxy.server.hv.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=5eb96860-e8bb-477b-92c7-93b556c50d68%40sessionmgr111&hid=125

Reflektion Lärande

Jag valde att läsa artikeln “Sustainable Assessment: Rethinking assessment for the learning society”. Artikeln handlar om att ge verktyg till studenter för att dem skall forsätta kunna lära sig även efter utbildningen och resten av deras liv. Den handlar mycket om att ge ut kritik och kommentarer till studenter som dem kan ta till hjärta och förbättra sig själva. Att skapa en miljö som uppmuntrar lärande och lär ut ett sätt att forsätta sitt lärande efter utbildningens slut.

“Unless the development of sustainable assessment  thinking and practice is part of the curriculum at all levels, students will not be equipped to be lifelong assessors and will not be able to  take a full place in a learning society.” (Boud s., 2000)

 

Enligt David Boud är det viktigt som lärare att ge kommentarer och betyg på sätt för att göra det lättare för studenter att ta till sig kritk (Boud s. ,2000). Detta kan enligt Boud göras på ett antal olika sätt (referens följt av personlig kommentar) :

 

Det kan handla om att tro på sina studenter. Boud anser att studenter behöver lärare som tror på deras chans att lyckas ökar deras självförtroende och ökar därmed deras chanser att lyckas (Boud, s.156). Detta håller jag helt klart med om, det är viktigt att man har självförtroende för det jobbet man gör. En mycket viktig del av det arbete man gör är att man själv skall vara nöjd med det man åstadkommer. Detta skapar för mig mycket mer motivation att fortsätta min utbildning och min vidareutveckling. Mitt tweet den här veckan handlade om detta ämnet:

“Unless staff have expectations that students will succeed, it is difficult for students to believe this themselves”  #dmh200l”

 

Att kunna separera “feedback” från betyg är en mycket viktigt kunskap, då betyg agerar som en barriär för studentens förståelse då studenten måste tolka betyget (Boud, s.157,2000 ). Min personliga åsikt är att betyg är nödvändiga, dock hjälper kommentarer mig såklart mycket bättre att förstå vad jag kan förbättra.

 

Att betyg sätta studenter förståelse om problemlösning tillskillnad från mål för att lösa problem (Boud s.157, 2000).  Jag förstår Bouds kommentar som att den teoretiska kunskapen om problemlösning är viktigare än den praktiska lösningen som studenten har åstadkommit. Den teoretiska lösningen kommer att hjälpa studenten i framtiden och jag förstår helt klart hans poäng. Dock tycker jag att den praktiska lösningen är mycket viktig då den talar om studentens praktiska kompetens.

 

Att utveckla studenters självbedömningsförmåga genom att ofta låta dem värdera sitt eget arbete (Boud s.157, 2000). Att tillåta studenterna tid att tänka på det dem har lärt sig och bedöma/reflektera om sina insatser tycker är ett bra iniativ. Reflektioner gör vi ofta här på HV och jag tycker att dem hjälper mig att förbättra mig själv och mina misstag.

 

“in order for students to become effective lifelong learners, they need also to be prepared to take assement of the learning tasks they face throughout their lives.” (Boud, s.,2000)

 

Boud D (2000) Sustainable Assessment: Rethinking assessment for the learning society, Studies in Continuing Education, 22:2, 151-167, DOI:10.1080/713695728 [Elektronisk]

Tillgänmglig: http://dx.doi.org/10.1080/713695728

FRAMSTEGSREDOVISNING 4.

Den här veckan har haft produktion i fokus, och saker har börjat sammanställas mot slutprodukter. Men under framstegsredovisningen togs det upp några bra och viktiga punkter som är bra att reflektera kring. Plattformar är en av de sakerna, och vi har diskuterat detta vid flera tillfällen. I tidigare inlägg har jag talat om detta i kombination med hållbar utveckling. Vi står fast vid argumentet att det borde finnas en version av introduktionsprogrammet som ska kunna laddas ner och läsas offline och dessutom gå utmärkt att skriva ut. Integritet och demokrati känner jag att jag vill knyta till denna veckans reflektion, eftersom att det handlade mycket om att försvara det arbetet vi har gjort. Jag nämnde i tidigare blogginlägg om Musschenga (2001, s 220) som skrev att en person med integritet håller sig till sina löften, agerar i enlighet med sina principer och är lojala mot sina åtaganden. Vidare skrev Musschenga, för att summera, att en person med integritet gör som den säger att den ska. Inte bara under gynsamma omständigheter, utan också ogynnsamma (s 221). Eftersom att vi har haft regelbunden kontakt med Irene Ekström på Nettbuss så har vi haft en klar uppfattning om vilket behov de har, och hur våra egna kunskaper kan möta dessa behov. Denna tanke kan också kopplas till entreprenörtemat som vi haft tidigare i kursen.

En annan fråga som togs upp under framstegsredovisningen handlade om att vi måste lösa problemet med att bädda in de ljudade delarna av introduktionsprogrammet. Vi fick tips om att publicera ljuden på exempelvis bloggen för att lätt kunna länka in det. Vi provade att göra detta, men det var inte möjligt om vi inte skaffade ett premiumkonto, och vi var inte intresserade av att lägga ut pengar på det. Vi fick ett annat tips om att lägga upp ljudklippen på Soundcloud (som är ljumotsvarighet till Youtube). Det fungerade ännu bättre, och dessutom gick det att göra klippen privata, vilket innebär att det endast är de med länken till klippet som kan lyssna på det. Vi har tidigare diskuterat att värna om Nettbuss integritet eftersom att det förekommer telefonnummer som är interna, och det hade inte varit önskvärt att de florerade okontrollerat på Internet där alla har tillgång till dem. Vi har i ljudväg löst det genom att lyckas få dem privata.

Vi har också fått frågan om det vi producerar ska vara möjligt att redigera för Nettbuss i efterhand. Vi har tryckt extra hårt på att vi inte producerar en digitalisering av hela introduktionsprogrammet, eftersom att vi fått tips om att begränsa oss vid tidigare framstegsredovisningar. Så det vi kommer att presentera för Nettbuss vid slutredovisningen är en idé och sätt vi har löst problemet på. Om vi skulle haft mer tid till att digitalisera hela introduktionsprogrammet så hade det varit viktigt att göra det på sätt som ska underlätta för Nettbuss att redigera i efterhand i samband med uppdateringar. Ut ett hållbarhetsperspektiv så vore det en väldigt dålig idé att leverera en statisk slutprodukt som inte går att redigera i. Detta baserar jag på diskussioner som vi haft vid föreläsningar och seminarier.

För att underlätta för Nettbuss att förstå hur vi har arbetat så skrev vi i projektbloggen en lista om vilka program vi använt för att göra de saker som ingår i vår lösning på deras önskemål.

Källhänvisning:

Musschenga, Albert W. (2001). Education for Moral Integrity. [Elektronisk] Journal of Philosophy of Education, vol. 35(2), pp. 219-235. Tillgänglig: Blackwell Publishers Ltd. [2015-06-05]

FRAMSTEGSREDOVISNING 3.

Den här veckan har jag läst på lite om e-lärande. Elektroniskt studiematerial utgör den största delen av e-lärande och syftet är att den som skall lära sig ska ha möjlighet att ta sig an materialet i sin egen takt. På Kineos hemsida står det att en blendedlösning innebär att kombinera e-lärande med traditionell metodik och media. Att tilldelas ett självstudiemoment online eller genom ett intranät och senare följer upp detta med utbildarnas aktiviteter. I Nettbuss fall innebär det testen som utförs efter att den nyrekryterade läst introduktionsprogrammet.

Den här veckan har vi dessutom börjat skapa saker till introduktionsprogrammet. Löwgren & Stolterman (2004, s 102) beskriver detta som en kompositionsfas. Vidare skrivs det att den här fasen handlar om komposition av tekniska och sociala system; av funktion, etik och estetik (s 102).

Under framstegsredovisningen fick vi frågor gällande plattform för projektet. Vi har bestämt oss för att göra två olika plattformar för introduktionsprogrammet. Dels en som vi hoppas att göra tillgänglig genom Nettbuss intranät. Där kommer det också att finnas möjligheter att ha både ljud och animationer inbäddat i texten. En sak som vi reagerat på i introduktionsprogrammet, utöver mängden text, att det är väldigt kompakt med text visuellt. Vi vill ha mycket luft så att det inte blir så tunga stycken att läsa. Därför kommer vi att ha med illustrationer och bilder för att skapa den här luften.

Vi har också valt att arbeta med en PDF-version som är tänkt att kunna laddas ner och läsas offline eller skriva ut. Vi fick många frågor om detta under framstegsredovisningen. Varför skall vi ha dessa två plattformar istället för att koda en utskriftsvänlig version i CSS? Vi motiverar det med att det finns skillnader i teknikkunskap i vår målgrupp och att det finns de som uppskattar att läsa i pappersformat. Eftersom att problembeskrivningen med det här projektet är att digitalisera och designa innehållet på ett mer attraktivt och lättåtkomligt sätt. Men med tanke på att det varierar i teknikkunskaper så ville vi lägga stor vikt vid att PDF är väl genomförd och ser bra ut.

En annan fråga som uppkom och som diskuterats mycket är valet av HTML istället för att göra en WordPressida. Detta för att det finns kunskaper om HTML och CSS i gruppen, något som vi vill utnyttja. En av anledningarna till att frågan uppkom så frekvent är just tillgängligheten för att redigera i efterhand. En av argumenten var att om det görs i en WordPressida så är det lättare att gå in och ändra eller lägga till text. Det skulle alltså vara svårare att ändra i HTML enligt opponenter, men vi diskuterade detta i gruppen och kom fram till att vi inte vet hur IT-kompetensen ser ut hos Nettbuss. Om en person inte kan HTML och CSS så är det ingen förutsättning att denne kan WordPress, så att det krävs kunskaper för att kunna redigera i båda alternativen. Dessutom går det att flytta plattform om det är en ren HTML-kod. Så om det finns specifika önskemål att flytta över den nätbaserade varianten så är det möjligt.

Hall, Daneke & Lenox (2010) skriver om hållbar utveckling och förklarar att hållbar utveckling inte bara handlar om miljöfrågor, eftersom att det ingår andra områden. Dessa har också tagits upp i Malin Pongolinis föreläsning, där vi gick igenom att det finns tre områden som utgör hållbar utveckling: social, ekonomisk och ekologisk (Högskolan Väst, 2015-04-23). Ur Nettbuss synvinkel går det att säga att det enda som investeras från deras håll är tid. Eftersom att vi begränsat oss så mycket i introduktionsprogrammets delar så har vi jobbat intensivt med lösningar och idéer, och om det gillas av Nettbuss vid slutredovisningen så finns det en idé som är välarbetad och först då läggs resurser på att digitalisera programmet i sin helhet. Ur ett hållbart perspektiv är dessutom PDF-versionen ett bra sätt att undvika bruket av papper, eftersom att materialet går att läsas genom plattor, datorer och telefoner.

Källhänvnisningar:

Hall, Jeremy K., Daneke, Gregory A., & Lenox, Michael J. (2010). Sustainable development and entrepreneurship: Past contributions and future directions. [Elektronisk] Journal of Business Venturing, vol. 25, pp. 439-448. Tillgänglig: ScienceDirect [2015-05-29]

Löwgren, Jonas & Stolterman, Erik. (2004) “Design av informationsteknik – materialet utan egenskaper”. Studentlitteratur AB, Lund.

FRAMSTEGSREDOVISNING 2.

Denna vecka försökte vi att se på arbetet med nya ögon, och att skaffa ännu mer kött på benen genom att upprätta en enkät för att ta reda på chaufförernas uppfattning om introduktionsprogrammet som det ser ut idag. Vi hälsade på i Göteborg både på kontoret och på depån där chaufförerna håller till. Tanken med enkätundersökningen var att försöka att ringa in ännu mer vart problemen finns med introduktionsprogrammet i skicket som det är nu. Inför framstegsredovisningen så hade vi ännu inte färdigställt resultaten och dragit några slutsatser, men kunde konstatera att ett auditivt alternativ till texten var högst önskvärd.

Kommentarerna kring veckans arbetat handlade om att smala av projektet ännu mer. Ur ett entreprenörperspektiv är detta väldigt relevant. Ellinor Torsein (Högskolan Väst, 2015-04-13) föreläste om entreprenörskap och definierade det som att se ett behov och att tillfredsställa detta. Efter samtal med personal på kontorsavdelningen på Nettbuss så fanns det ett önskemål att förbättra kommunikationen mellan kontor och depå. Detta är något som vi pratat om i gruppen och försöka att inkludera i vårt projekt. Men under framstegsredovisningen så fick vi frågor kring om det verkligen är det som vårt uppdrag går ut på. Torsein (Högskolan Väst 2015-04-13) inkluderade även personlighetsdrag som är bra att ha som entreprenör under sin föreläsning. Dessa är: ambitiös, långsiktig, realist, självständig och nätverkande. Detta är något som vi måste ta med oss i projektet, och att en realistisk vy på projektet är bra. Det är bättre att leverera en mindre del av introduktionsprogrammet som en ordentligt genomförd istället för ett halvt genomförd idé av hela programmet. Egenskapen nätverkande har vi också försökt att vara, eftersom att vi lyckats ha en god regelbunden kontakt sedan projektstarten med representant Irene Ekström. Vi har också hälsat på som sagt för att få en bättre uppfattning om företaget, chaufförerna och tankar kring programmet.

Efter framstegsredovisningen satte vi oss i gruppen och diskuterade just avgränsningen. Vid det här laget har alla i gruppen läst igenom hela introduktionsprogrammet. Vi bestämde oss för att fokusera enbart på kapitel 5 och få våra idéer genomförda. Vi valde kapitel 5 eftersom att det innehåller policys, säkerhetsaspekter och annan viktig information om företagets värderingar. Något som också framkommit under framstegsredovisningen är att vi borde fokusera på Nettbuss kärnvärden och att vi ska förmedla dessa i första hand. Det är ett skäl till att vi valde just kapitel 5. Det var också ett bra kapitel att summera med en animationsfilm. Vi bestämde att vi skulle skriva om texten i kapitlet, men inte ändra eller ta bort något. Introduktionsprogrammet innehåller en hel del ordval som är väldigt byråkratiska och gör att texten blir tyngre att ta sig igenom, och vi ville ändra just de orden så att det blir lättare att förstå sammanhanget.

I gruppen har vi också börjat att få till tidsrapporter, riskanalys och försöka att schemalägga den resterande delen av projektet för att vi ska hinna. Ut ett entreprenörperspektiv handlar detta också om att vara långsiktiga och realistiska.

FRAMSTEGSREDOVISNING 1

Efter att vi fick träffa representant Irene Ekström från Nettbuss fick vi en mer utförlig problemformulering. Vi fick dessutom tillgång till introduktionsprogrammet som önskas att digitaliseras. Vi kunde bläddra i programmet som pappersform, samt en PDF-version genom en USB-sticka. Det var en stor mängd text som vi på något sätt skulle presentera på ett nytt sätt för att nyrekryterade chaufförer skulle ta till sig textens innehåll på ett bättre sätt.

En av de första saker vi kunde konstatera i gruppen var att vi behöver jobba med olika former när vi ska digitalisera introduktionsprogrammet. Den första veckan handlade mest om att lista upp vilka olika kanaler som vi kan tänka oss att jobba med. Dels var det att arbeta med kortare summeringar som inledning till de olika kapitlen. Det var också prat om att animera delar av texten på ett informativt och underhållande sätt. Vi ville också arbeta med att få med bilder/illustrationer och det var också diskussion kring att arbeta med texten genom att summera kapitlen i korta stycken. Detta för att läsaren lätt ska få en överblick kring vad kapitlet handlar om, om det exempelvis skulle vara så att det finns en specifik del i programmet som skall läsas om.

Under framstegsredovisningen fick vi frågor som i sin huvudsak handlade om avgränsning. Det är ett väldigt stort åtagande att göra om hela kapitlet med den tidsbegränsningen som vi har. Att avgränsa projektet till mindre delar och kärnvärden är en bra idé, eftersom att vi vill ju hålla en hög kvalité på det vi slutligen skall presentera. Om vi stressar oss igenom hela introduktionsprogrammet med tvivelaktiga metoder som vi inte reflekterat kring ordentligt. Men i det här läget har vi inte läst igenom hela introduktionsprogrammet, så vi har inte full kontroll på vad programmet innehåller. Vi kommer att ta med det under nästa vecka och verkligen läsa igenom hela programmet för att förstå vad vi arbetar med.
En annan del som vi fick kritiserat var användningen av mer text, när det är just textdelen som är svår att kommunicera ut till de andställda. Men vi stod fast i gruppen att just summeringar skulle verka genom att kortfattat förklara och förbereda läsarna på vilka ämnen som tas upp i kapitlet. Men med kritiken kunde vi också tänka kring att presentera den här summeringen på ett bättre sätt, så det är ingen orimlig kritik.

Denna veckas framstegsredovisning kan kopplas till temaveckan som handlade om Hållbar lärande. I den veckans blogginlägg hänvisade jag till en Dan Frendins blogg då Eva Grundelius gästbloggade. Där skrev hon om motsatsen till hållbart lärande, som är att lära ut något ohållbart eller rentav felaktigt. Att lära ut irrelevant information är ju aldrig önskvärt. En av uppgifterna som vi fått till oss i projektet är ju att hantera Nettbuss information och förmedla detta. Då är det viktigt att vi efter den här veckan verkligen tar reda på vad som är viktigast i introduktionsprogrammet, därav målsättningen att läsa igenom programmet ordentligt. Som Grundelius skrev i blogginlägget så är det viktigt att återkoppla till begreppet djup på olika sätt; djuplyssna, tala och fråga. Att djuplyssna på hur situationen ser ut så behöver vi utveckla detta i nästa vecka, då det är planerat att hälsa på Nettbuss i Göteborg. Vi behöver verkligen att tänka kring lärande med skapandet av vår artefakt, och fråga oss; vad vill vi lära ut?

Grundelius, Eva. (2013). Hur skall vi definiera hållbar lärande? Dan Fredin [Blogg]. 18 februari. http://dfrendin.com/2013/02/18/hur-skall-vi-definiera-hallbart-larande/ [2015-05-05].

OLIKA TYPER AV INTEGRITET

Jag har valt att återkoppla till kursen Integritet och demokrati i digitala medier. Det går att koppla till vårt projekt, då det rör tillgången till utbildningsmaterialet inom ett företag. Vår målgrupp är på så vis väldigt enkel att ringa in, men däremot så är det  ett par viktiga aspekter att ta hänsyn till. Vår målgrupp har täcker in ett brett åldersspann. Den yngsta nyrekryterade chauffören är i 20-årsåldern, respektive den äldsta som är i 70-årsåldern. Det finns också variationer i läs- och skrivkunnighet och tidigare utbildningar, dessutom finns det kulturella skiljaktigheten som också kan vara viktigt att ta i beaktande. Men det kanske viktigast är också det faktumet att den tekniska kunskapen varierar väldigt mycket. 

Jag har försökt att sätta grundbultar i veckans tema genom att skriva ner frågor och begrepp kopplade till just integritet och demokrati i vår designprocess som jag under veckan försökt att besvara genom diskussioner och seminarier.

Design: Hur långt kan vi gå med att skapa en neutral produkt? På vilket sätt skulle vi misslyckas med detta?

Hur ska vi göra för att skapa en produkt som ska nå en stor målgrupp där alla känner sig inkluderade oavsett variationer i liknande områden jag tidigare tagit upp?

Integritet: Vad presenterar vi för produkt? Vad säger den? Vilka ser detta? Nås den utanför målgruppen?

Företag med integritet = att sträva mot samma mål, ha en övergripande policy och stå för något utåt sett.

Demokrati: Hierarki inom företaget. Får alla sin röst hörd? Finns det forum att vända sig till? På vilket sätt påverkar vår produkt dessa områden?

Musschenga (2001, s 220) definierar hur vi ser på personer med integritet och förklarar att dessa håller sig till sina löften, agerar i enlighet med sina principer och är lojala mot sina åtaganden. För att summera menar Musschenga (s 220) att personer med integritet agerar så som de förväntas att göra, det finns alltså en överensstämmelse mellan vad de säger och vad de gör. Inte bara under gynnsamma omständigheter, utan också ogynnsamma (s 221). Musschenga fortsätter med att en person med integritet också motstår frestelser och yttre tryck, missbrukar inte makt och privilegier i sin roll och Musschenga kallar detta för en extern konstisens (s 221) med en persons integritet. Detta upplever jag att projektet har handlat om när vi ska utforma den här produkten. Vi vill förmedla den viktiga policy som ligger i grund för introduktionsprogrammet, och vår design måste göra innehållet i programmet lättåtkomligt.

Musschenga (2001, s 221) tar även upp begrepp som konsekvens och samstämmighet och handlar om relationen mellan tro och uppförande. Det går att utvärdera kvalitén på dessa relationer ur perspektiv som värderingar, principer och regler som gäller i ett företag exempelvis och hur dessa spelas ut i sitt beteende (s 221). Eftersom att ledningen på Nettbuss AB har principer och värderingar som önskas uppfyllas av chaufförerna i sitt arbete, så måste vi som projektgrupp utgå ifrån att presentera Nettbuss på ett sätt som lever upp till sina egna värderingar, och en av dem är att alla ska känna sig inkluderade och att det ska vara lätt att kontakta ledningen om problem uppstår. Därför måste vi erbjuda olika sätt för chaufförerna att ta del utav informationen som skrivs i introduktionsprogrammet. Det skrivs flera gånger hur en chaufför ska kunna kontakta chefer och liknande i introduktionsprogrammet, men en av problemformuleringarna i vårt uppdrag handlade om att det finns en del svårigheter med att ta del av innehållet. Detta leder till att vi får blanda mellan två typer av integritet; materiell och formell (Musschenga, s 221).

Musschenga (s 224) tar även upp kontextberoende moral i samband med integritet, där yrkesetik behandlas. Musschenga skriver att det finns situationer i yrkeslivet där professionella gärningar kan strida mot en mer allmän moral. Exempel på detta är konkurrens mellan företag, läkare som orsakar smärta hos patienter (i syfte att bota) och dessutom finns de yrken med sekretess i fokus som kan störa den rättsliga processen (s 224). Men det handlar inte alltid då om bristande integritet för att det inte överensstämmer med den allmänna moraliska uppfattningen.

Källhänvisningar:

Musschenga, Albert W. (2001). Education for Moral Integrity. [Elektronisk] Journal of Philosophy of Education, vol. 35(2), pp. 219-235. Tillgänglig: Blackwell Publishers Ltd. [2015-06-05]